Idag läste jag en bok

 
Igelkottens elegans beskrivs som en "lättläst och finurlig roman". Eh, nej.
Har den en gullig story? Ja!
Är den lättläst? Absolut inte!
 
Förlåt, men boken är ju full med massa pretentiöst dravel. 
 
Här är en bit av en sida ur boken:
 
Jag hade ju kunnat sluta läsa men jag var för envis så jag läste ut den. Jag kan därför inte säga att jag ångrar att jag la ner några timmar av mitt liv på att läsa boken - men jag skulle kräva en väldigt hög lön för att läsa den igen.
 

The fault in our stars

 
Jag har så svårt att ta mig tid till att läsa. Men nu är det semester så nu kommer hela årets läsning på en och samma gång.
 
Jag bestämde mig för att det var dags att ge John Green en chans eftersom jag har läst så mycket bra om hans böcker. Jag bestämde mig för att läsa på engelska för att:
 
1. jag hade läst att böckerna har ganska töntigt språk på svenska samt
2. för att jag behöver öva upp min engelska igen inför att jag ska bli student på nytt (YEY!).
 
Boken var bra. Men den var väl inte så mycket mer än bra. Jag tycker mycket om karaktärerna i boken men jag tycker att själva berättelsen är lite seg och vid vissa tillfällen är den också ganska ointressant.
Kanske hade jag för höga förväntningar. Och kanske var det inte så lämpligt att läsa om sjuka människor samtidigt som jag väntar på röntgen för att utreda knölen i min armhåla.

RSS 2.0